TantAugusta

Sa det,  så var det snart torsdag morgon igen. Jag fattar verkligen ingenting. Och det mest förunderliga är att jag håller  ihop. Men kraften börjar onekligen tryta, att hinna springa på toaletten och äta lunch på samma dag verkar vara lyx. Men så är det i skolans värld i november och december, trot om ni vill. Jag hoppas överleva även morgondagen då jag ska ge "tvåorna" prov i arbetsmiljö. Många frågor är det och jag riskerar att inte vara så väldigt populär efteråt. Hehe.

Inatt jag drömde något som. Jag aldrig drömt förut. Drömmen gjorde mig ledsen eftersom flera av de människor som betytt särskilt mycket i "mitt liv som kvinna" figurerade i den, samtidigt. Som en komisk Norénpjäs. Jag längtade efter dem igen. Särskilt en av dem och kände förvånat att saknad är smärtsam. Försöker ju hålla mig undan "sånt trams". Så vi tar och struntar i det va? Cyklar lite så går det över.



Har jag förresten berättat att jag ska köpa en till?