Könsbyte?
Ibland önskar jag att jag var man. Allvarligt. Muskelstyrka och vissa kunskaper som inbegriper tex borrmaskiner, plugg och BULTAR är vad jag saknar. Irriterar mig något fruktansvärt! Med risk för att ge de som var med på 70-talet ångest, citerar jag Magnus och Brasse; Helvetes jävla skiiiiiit!
Med tanke på mina misslyckade försök att baka piroger (se tidigare blogg; God idé) så är jag väl inte mycket till "kvinna" heller, om det nu är sånt som räknas? Marsmänniska? Hybrid?
Jag har ägnat dagen åt att träna på gymet (cykeln på rep,) rensa (igen, men nu inne i lägenheten, förrådet i förrgår) och då hittat alla uppgifter till Lärarhögskolan, mina gamla artiklar och massa annat som jag glömt och som bara måste läsas för egots skull. Tar tid. Sen ringde en kompis och ville fika. Men sen, åkte borrmaskinen fram minsann - här ska borras nya hål i hallen, där cyklarna ska bo i fortsättningen.
Första hålet gick bra. Trots att maskinen (ja, det är slagborr, förstod du skulle undra!) är gammal och ärvd, trots att själva borren egentligen inte skulle kunna skada "en fluga" så slö är den - så fick jag till ett perfekt hål för mina nyinköpta grå pluggar. Ha! Enkelt, det här kommer gå som smort! Skulle jag aldrig ha tänkt. Det var sju kvar att borra.
Sen böjade allt liksom jävlas, det gick inte komma tillräckligt långt in i väggen. Först skyllde jag på mina klena muskler, sen kom jag på att det är de inte alls det - och till slut fattade jag att det bara inte gick komma längre in. Ungerfär som när man blev stoppad i foajen när man skulle på disko och var för ung. Ingen kan rädda dig då.
Jag ringde "god-vän-som-kan-allt-om-pluggar-od" och han sa att det funkade ändå, även om inte pluggen går ända in. Kapa den lite bara. Just det. Kapa den lite bara. Det som funkade bäst att kapa med var en gammal avlagd frisörsax. Jag kapade den lilla grå pluggen. Passade inte längre, för liten. Kapade en röd. Passade inte heller. Kapade blå. Nej. Hm. Kapa...vit? Funkade ganska bra. Men håller det om bara en tredjedel av pluggen sitter i väggen när man ska hänga upp en MTB? (mountain-bike för er som golfar) Sen fick jag dammsuga hela lägenheten för att få bort alla vassa bitar plugg som letade sig in i fotsulan.
Sen skulle själva kroken skruvas upp i de inte så funktionella hålen med de kraftigt reducerade och av riktig frisörsax "toppade" pluggarna. Vissa skruvar fastnade jättebra. Andra inte. Dvs. hälften snurrade runt, runt, runt när jag skruvade. Blond som jag är skruvade jag lite till och hoppades på ett under. Men njet. Så nu står MTBn i hallen, sådär lagom i vägen när jag ska på toa och in i garderoberna. Vågar bara inte prova hänga upp den. Racern (jag har två cyklar och den ena använder man på landsväg, fortfarande för golfarna) är på service inför Touren. Till Dorotea. Som tur är, sparar lite plats till mig.
Och i morgon kommer firma med målarfärgen (fått av värden, kors i taket) som ska upp på väggarna, tjohej, och jag ska snubbla över fåtöljen med målarpenseln i högsta hugg! Ibland är livet liksom inte lika lättsamt...
Med tanke på mina misslyckade försök att baka piroger (se tidigare blogg; God idé) så är jag väl inte mycket till "kvinna" heller, om det nu är sånt som räknas? Marsmänniska? Hybrid?
Jag har ägnat dagen åt att träna på gymet (cykeln på rep,) rensa (igen, men nu inne i lägenheten, förrådet i förrgår) och då hittat alla uppgifter till Lärarhögskolan, mina gamla artiklar och massa annat som jag glömt och som bara måste läsas för egots skull. Tar tid. Sen ringde en kompis och ville fika. Men sen, åkte borrmaskinen fram minsann - här ska borras nya hål i hallen, där cyklarna ska bo i fortsättningen.
Första hålet gick bra. Trots att maskinen (ja, det är slagborr, förstod du skulle undra!) är gammal och ärvd, trots att själva borren egentligen inte skulle kunna skada "en fluga" så slö är den - så fick jag till ett perfekt hål för mina nyinköpta grå pluggar. Ha! Enkelt, det här kommer gå som smort! Skulle jag aldrig ha tänkt. Det var sju kvar att borra.
Sen böjade allt liksom jävlas, det gick inte komma tillräckligt långt in i väggen. Först skyllde jag på mina klena muskler, sen kom jag på att det är de inte alls det - och till slut fattade jag att det bara inte gick komma längre in. Ungerfär som när man blev stoppad i foajen när man skulle på disko och var för ung. Ingen kan rädda dig då.
Jag ringde "god-vän-som-kan-allt-om-pluggar-od" och han sa att det funkade ändå, även om inte pluggen går ända in. Kapa den lite bara. Just det. Kapa den lite bara. Det som funkade bäst att kapa med var en gammal avlagd frisörsax. Jag kapade den lilla grå pluggen. Passade inte längre, för liten. Kapade en röd. Passade inte heller. Kapade blå. Nej. Hm. Kapa...vit? Funkade ganska bra. Men håller det om bara en tredjedel av pluggen sitter i väggen när man ska hänga upp en MTB? (mountain-bike för er som golfar) Sen fick jag dammsuga hela lägenheten för att få bort alla vassa bitar plugg som letade sig in i fotsulan.
Sen skulle själva kroken skruvas upp i de inte så funktionella hålen med de kraftigt reducerade och av riktig frisörsax "toppade" pluggarna. Vissa skruvar fastnade jättebra. Andra inte. Dvs. hälften snurrade runt, runt, runt när jag skruvade. Blond som jag är skruvade jag lite till och hoppades på ett under. Men njet. Så nu står MTBn i hallen, sådär lagom i vägen när jag ska på toa och in i garderoberna. Vågar bara inte prova hänga upp den. Racern (jag har två cyklar och den ena använder man på landsväg, fortfarande för golfarna) är på service inför Touren. Till Dorotea. Som tur är, sparar lite plats till mig.
Och i morgon kommer firma med målarfärgen (fått av värden, kors i taket) som ska upp på väggarna, tjohej, och jag ska snubbla över fåtöljen med målarpenseln i högsta hugg! Ibland är livet liksom inte lika lättsamt...
