TantAugusta

Sådana finns det också

Publicerad 2009-07-30 09:52:55 i Allmänt,

På morgonbussen som ska ta mig till en hemstad, fristad och vilostund, sitter det mest ungdomar. Alla ska till festivalen och första ölburken öppnades cirka kl.7.30. Jag tycker de är roande, jag vet hur kul de kommer ha och jag känner mig hemma med dem. De är ju i gymnasieåldern. Jag börjar faktiskt sakna mina elever - ett gott tecken. 

Vid sidan av mig, snett bakom och ibland mitt bakom, sitter två präktiga tjejer. Präktiga och liksom lite frireligiösa. Bruna präktiga koftor, präktiga mörkblå jeans utan de just nu trendiga revorna och hålen. De till och med äter sina bananer präktigt. Bredvid dem känner jag mig ung men samtidigt trött. Präktighet är på något sätt tröttande och uttråkande. De har flyttat runt tre gånger för att hitta en bra plats, hittills, en av anledningarna att flytta var för att jag drog för gardinen för att inte skärmen på datorn skulle bländas av solen. Ja, de fick alltså sin utsikt skymd, trots att de satt på den andra sidan...  Den ena började sin busstur med en diskussion med  chauffören som försenade den försenade bussen med ytterligare minuter. Efter några mil ville hon dessutom att han skulle sätta på värmen. Bortom morgondimman kunde man ana samma blå himmel som dagen innan. Chauffören förklarade på sin bredaste västerbottniska att: Dä kom no å bli nog värnt uttan när sola börj å lys.

Så en buss full med ungdomar som tar livet med en klackspark och är glada och partysugna är just nu att föredra. Men varför måste de präktiga sitta så nära mig? Jag tycker det är så hiskeligt fult med så många bruna koftor omkring mig så jag mår nog lite illa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

TantAugusta

Tränar för välmående och för att behålla mina skitsnygga ben. Äter nyttigt men för mycket choklad. Gillar det här med ord, ibland svänger det! Cyklar.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela