Pk
Personerna på bilden har inget med bloggen att göra. Under mina fem år som professionell plantsättare var det ingen som kom i närheten av dylikt. Jag hade förresten också kring 23 öre plantan, precis som de från Kamerun. Fast det var under sent -70tal.
Idag gav jag några småpengar till en tiggare i tunnelbanan. Jag vet fortfarande inte om det är rätt eller fel men just idag så kände jag att det var rätt för mig. Och eftersom han var både halt och lytt och hade väldigt få tänder så kände jag att jag inte skulle sakna ett par tior särsklit mycket.
Jag undrar ibland över mitt intresse för de svaga i samhället. Jag undrar också om jag gör nog i relation till min ekonomi och förhållandevis trygga tillvaro. I jämförelse. Jag upprörs över orättvisa, det är så enkelt det är. Det har jag alltid gjort. Vilket innebar att jag som åttaåring fick muta en kille i skolan för att han inte skulle slå mig. Jag hade skvallrat om att han och några till fuskade på ett prov, och mutan var min extra långa plastlinjal. De flesta hade korta i trä. Han tog mutan, och jag klarade mig. Senare i livet skulle just den här killen komma att bli en hastig passionshistoria, men nån plastlinjal diskuterade vi aldrig vid våra heta möten.
Killarna fråm Kamerun satte plant i Norrland och upptäckte för sent väldigt dåliga avtal. De hade blivit lurade att sälja sina hem för en biljett till Sverige och "guldjobbet". För mig låter det som så nära slavavtal som man kan komma, men jag är inte helt insatt i saken. Det känns i alla fall väldigt bra att facket gjorde en insats. Plötsligt händer det. Jag hoppas de fick sina rätta löner och att ansvariga här hemma får sina rättvisa straff.
Men så får jag dåligt samvete över en plåtburk jag har hemma och som är en av mina käraste ting. Den är från min farfars lanthandel och innehöll kaffebönor, som han sedan malde och sålde, färskt och fint. Idag får man göra det själv om man köper bönor.
På burken som är cirka en meter i höjd och kanske 45 cm i bredd, är en bild av en väldigt mörkhyad man som bär en kaffesäck mot bakgrund av ett flermastat skepp. Han ser glad ut, men ändå. Ni förstår bilden, ni förstår kopplingen. Jag kan inte göra mig av med min fina burk som jag har ärvt, men jag sneglar lite skamset under lugg på den emellanåt.
Samtigt har jag med "gott" samvete beställt nya hjul till hojen. För mer än vad gästarbetarnas biljett hit kostade. Politiskt korrekt?
