TantAugusta

Tänktid

Publicerad 2009-02-28 18:57:35 i Allmänt,




Den upplever jag inte alltid vara av godo. Men det är den nog. Jag läser i en av de nyinköpta böckerna på bokrean om hjärnan och dess kapacitet. Jag skulle verkligen inte handla någon ny bok i år men kom hem med sex stycken. Efter cykelbutik är bokhandel nog det roligaste och intressantaste jag vet att besöka. Idag har jag gjort både ock med stor vinst på välmåendekontot och liten förlust på lönedito. En väldigt bra dag med andra ord.

Känslocentrat, amygdala, ligger längst inne i hjärnan. Det är väl inte så konstigt, att skydda det som påverkar oss mest. Men också talande att det ligger gömt därinne, åtminstone för oss nordbor, som enligt myten har svårt att visa våra känslor. Under min tänktid har jag rannsakat mitt eget "tillkortakommande" när det gäller detta och även andras överfulla ryggsäck med outtalade och icke utlevda känslor. Allt handlar väl om rädsla.

Så hur länge ska vi (läs; jag) gå omkring och vara rädda? När eleverna frågar hur mycket klockan är svarar jag ofta: Den är alltid för mycket. Jag brukar svara det som skämt och jag har ju inte ens en klocka på armen så det är lite svårt att ge ett klart svar. På min arbetsplats väggar finns det dessutom inga. Men jag inser att det ligger en hel del allvar bakom mitt svar. Skruva tillbaka den är inte en lösning. Men förvalta tiden som återstår och göra de val som ger oss det vi vill ha och önskar. Det är väl enkelt?
Kommentarer (7)

En ny resa

Publicerad 2009-02-26 20:00:23 i Allmänt,



Sitter på tåget igen den omvända vägen. Veckan har inneburit en del funderande över att välja andra vägar. För tunga och för djupa funderingar för forumet just nu just idag. Funderingar på andra färdmedel också.  Spark vs. T-bana. Skjutsade min brorson till skolan på morgonen på en spark och kände hur benföringen fanns kvar.  I den vackra vintermorgonen tog vi oss tid för en extra sparktur upp till kyrkan och som gav oss en lång härlig nedförsbacke till skolan.  Vi tog oss tid.

Jag mindes alla gånger jag och min hund körde fortare och fortare på vägen hemma i byn. Hon älskade att dra mig efter sparken och sprang allt vad hon orkade. Lady, hette hon. Efter sången Oh, Lady Mary som jag gillade när jag var sex år, men jag kunde inte kalla henne Mary för det hette en Tant i byn.  Vi flög fram över isen på vägen och himlen var mörkblå med tusen vackra blänkande stjärnor. Tiden fanns inte, men luften, ljuset, farten och vänskapen. Jag var sex år och jag var fri och jag och min hund var dem snabbaste i världen.
Kommentarer (2)

Nähä....

Publicerad 2009-02-20 20:00:48 i Allmänt,

....se, de är inte bra på någonting. SJ. Bokade första klass upp till Jämtland för att få lite lugn och ro och ström till datorn. Dessutom kostade det en femtiolapp extra just när jag bokade och det har jag faktiskt råd med. Men nu sitter vi, på och nästan under varandra eftersom det blivit dubbelbokat. Mycket folk? Nja, det är ju vecka 9 nästa vecka. Stockholmarnas sportlovsvecka. Det här tåget går till Åre. No further comments.

En dragvagn med ljummet te och gammalt kaffe på termos, SJs smaskiga mackor och godis från Malaco står i utgången. Killen som sköter den får hålla i ordentligt vid av och påstigning. Soporna ligger på golvet bland en och annan student. Runt mig sitter Familjen Har-rätt-att-ta-mer-plats-än-andra och tack vare Mannen Mittemot har vi undkommit flera duschar av öl och saft.

Men där jag sitter med Spotify i öronen och Proviva nyponsoppa så skäms jag ändå över att klaga över en öm bak. För jag har läst Annas Äventyr  i Etiopien - gör det du också.
Kommentarer (2)

Våga

Publicerad 2009-02-17 11:00:34 i Allmänt,













Våga väga för och nackdelar, lätt är det i vart fall inte. Jag tror att jag har en väldigt dålig förmåga att uppskatta graden av egen fysisk begränsning ibland. Det är egentligen konstigt då jag faktiskt har utmanat den några gånger och därför borde vara ganska klar över hur den fungerar.

Men eftersom man tillåter intellektet att ta över i alla sammanhang så vet man inte riktigt alltid hur man ska göra. I en värld där vi lärt oss alltför tidigt i livet att ständigt trycka undan intuition (refererat till tjafs, ofta kvinnligt, icke vetenskapligt) och känslor (hugaligen, nästan ännu värre) så går man efter den tredje - intellektet.

Igår kväll sa mitt intellekt att jag kommer få mindre i lönekuvertet nästa månad om jag lyssnar det minsta på de andra två. Det sa också att jag kommer att ha väldigt mycket ogjort efter sportlovet. Det sa därefter att jag ju faktiskt har sportlov om en vecka så det kanske ordnar sig? Senare; Du har ju klarat jobba med betydligt värre saker, vad är problemet?

Samvetet hängde på; Du sätter kollega i en större arbetsbörda. Du finns inte där för dina elever. Du är en svag människa.

Jag ringde God Vän. Som säger, du är dum i huvudet - Stanna hemma!

Senare på kvällen läser jag i tidningen I Form om stress och känner en lättnad. Det tragikomiska i detta är att jag till och med håller kurser i ämnet så jag borde veta och leva efter det, alltså borde det inte vara något att ens fundera över.

Så intellektet kom överens med känslan och intuitionen och nu vilar jag i väntan på att kroppen ska vilja igen. Våga känna efter kräver mod och vilken j-vla mes jag är.

Kommentarer (4)

Magen också

Publicerad 2009-02-12 21:12:02 i Allmänt,





Energi till arbetet finns, men den här veckan har träningen fått vänta. En vila från den, återhämtning kan man kanske kalla det. Risken är att latmasken hinner upp mig när jag inte höjer pulsen som jag är van vid, men den har jag motat förr och då det ska nog gå den här gången också.

Men trött är jag, in i själen, behöver vila från så mycket. Men ibland går det inte när för många behöver ens kraft. Nya beslut som ska tas, nya groende planer och mycket arbete. Mer oro, men jag trampar på, precis som på cykeln. Som vanligt ser jag dessutom till att skaffa mig lite mer att göra, så nu är jag definitivt på väg att bli spinningledare på Friskis.

Saker att se fram emot är nästan enbart kopplat till cykling, höj på ögonbrynen nu - du som blir förvånad. Spin of Hope planerat tillsammans med cyklister från både när och fjärran. Mallorca, som jag innerligt hoppas inte blir inställt för min del, due to tillståndet. Men jag ska också upp till mina rötter om en vecka och denna gång längtar jag.

Häromdagen kände jag starkt hur pendlarbenen började göra sig redo, men jag har beslutat att vänta till efter sportlovet. Tiden och energin räcker inte ända fram till montering av pedaler. Hör och häpna. Men när det händer så ska jag ut, kanske en liten provrunda redan i helgen. För syre är bristvara, likaså ljus och de naturliga grundande behoven har för länge fått stå tillbaka. Andra förbereder sig för att fira Alla hjärtans dag och jag har fått en fjantig magkatarr. 
Kommentarer (2)

Nära nog.

Publicerad 2009-02-06 20:07:39 i Allmänt,


Minnesbilder dyker upp, grundade det nya tillståndet. En olivgrön kastrull med mönster från tidigt 70-tal kokar mandelpotatisen till den fantastiska älggrytan. Den som vi åt med HP-sås. De gröna huvuddukarna och förklädena vi fick för att kunna baka pepparkakor utan att mjöla ned oss för mycket. En uppmaning att skura trappan, en syssla min syster och jag delade från tidig ålder. Något som min bror naturligt slapp göra. Symaskinen som slamrar, Husqvarna, den nya med mönstersöm som sydde likadana kläder till oss. Lekskåpet, alltid med dörren öppen, alltid i oreda. Leksakerna jag packade alla gånger jag skulle rymma. Källargubben, som skrämde oss när vi skulle hämta läsk från källaren på helgerna. Hårrulle-asken, en vacker skokartong med vinrött mönster. Doften av Hemanent. Picnick med hela familjen. Katten jag gömde i magasinet för att få behålla den. Och det fick jag.

Otillräcklig. Mina föresättningar att vara bra nog faller. Jag är plötsligt inte bra nog för något, för någon. Men värst av allt, inte ens för mig själv.
Kommentarer (7)

Jobba

Publicerad 2009-02-05 18:19:50 i Allmänt,




Tjäna pengar är inte bara nödvändigt utan mycket intressant ibland.  Det ger livet lite krydda, man kan spica upp det lite med äventyr, nya cyklar eller bara en god middag. Eller skänka dem till tidigare nämnda ändamål.

Denna helgen ska jag inte bara tjäna in sköna slantar på mitt "förra" yrke, utan även gå på intervju för en ny inkomstbringande sysselsättning. Samtidigt ska jag börja planera en kursdag för kollegor som jag också kommer fakturera på mitt företag. I skrivboken ligger början på ett manus och bilder på antikviteter väntar på att sättas in på Blocket. Veckorna går med heltid som lärare och alla som arbetar heltid som lärare vet vad det innebär.

På certifieringskursen för sorgbearbetning lärde vi oss en minnesvärd och talande lärdom. Att identifiera tillfälliga energifrigörare. Utbildning och för mycket arbete var en av dem. Vilka en del andra är kan ni nog räkna ut.

Under tiden pågår Livet och utanför fönstret faller snöflingorna, alltför sent för att vara efterlängtade. Endast irriterande då det enda som verkligen håller mig uppe fortfarande är tanken på den asfalt som ska rinna under mina hjul. Snart. Snälla.
Kommentarer (2)

Radiotjänst

Publicerad 2009-02-01 21:47:45 i Allmänt,








På sistone har SVT imponerat med sitt programinnehåll. Gardells "De halvt dolda" för att nämna ett exempel, otroligt bra och gripande tänkvärt. Eftersom jag envisas med att bara ha kanal ett, två och fyra, så är det förstås glädjande att det som visas har lite kvalitet.

Som älskare av vårt broderland Norge och som tidigare bosatt där så är fredagarna numera heliga (nästan) på grund av Skavlan. Jag missade aldrig hans program när jag bodde i Oslo och vill helst inte göra det nu heller. Tack Maria Bonnevie!

Nu ringer det visst på dörren - någon som sjunger för mig?!  - vad kul!

Kommentarer (5)

Om

Min profilbild

TantAugusta

Tränar för välmående och för att behålla mina skitsnygga ben. Äter nyttigt men för mycket choklad. Gillar det här med ord, ibland svänger det! Cyklar.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela