Sköna söndag
Efter en veckas kurs där jag bland annat fått lära mig om olika "tillfälliga lättnader" som man gör för att glömma/gömma saker och ting i livet, upptäcker jag att det nog kommer att ta en stund innan jag ändrar beteende.
För nu är även söndagarna så gott som fullteckande. Förmiddagen ägnas åt diverse städ och stök, för att överhuvutaget ha någonstans att ställa ner en kaffekopp. Det har sin charm att bo i en etta på söder, men, när den dessutom ska innehålla kontor, cykelverkstad och plats för 36 sjalar som hänger i vägen när man kommer in genom dörren - då är charmen liksom lite mindre charmig. En annan åtgärd som är väldigt nödvändig på en söndag, är att ta hand om all post som kommit under veckan. Den sorteras sedan i följande högar:
Post som ska slängas.
Post som kanske ska slängas, men måste kollas lite på först.
Post som ska slängas när erbjudandet om 3 tidningar+ ful sjal+fult halsband tänkts över. Som förhoppningsvis förkastas. (se tidigare inlägg; Kan man få till ett avslut - och fundera över om jag är riktigt klok!)
Post som ska sparas, typ lönebesked, inkomstuppgifter till deklaration, brev från Pappa (!), oranga kuvertet.
Post som måste åtgärdas ganska omgående, typ räkningar. Skulle väl helst lägga det i första kategorin, men, plikten framför allt...
När det här är gjort tar jag tag i några dagars disk. Inte så ansträngande, nu när man mest blandar soppor och andra drycker som ska fungera som mat i magen. Och lördagen har jag tillbringat på Lärarhögskolan, så den dagen innebar inga stora arbetsinsatser på kvällen.
Sen kommer vi till dagens första gruppsammankomst, Itrim-gruppen. Trevlig att ses igen, men tanken slår mig - tänk att man måste gå kurs för att lära sig äta fast man är "halvvägs" genom livet?!
Efter lektionen tränar vi, och jag snabbtränar för att hinna till nästa grupp - bergspass spinning på Friskis. Svett.
Sedan en snabb kaffe med kär väninna innan hon ska på sin danskurs. Vi hinner med en kort resumé över veckan som varit, och säger Ajö för två veckor eftersom hon åker på semester. Sen måste morgondagens jobb, lektioner som ska planeras färdigt, och skrivandet få sin tid. Hinner nog inte ringa nära och kära ikväll heller.
Och vart tar livet vägen?
För nu är även söndagarna så gott som fullteckande. Förmiddagen ägnas åt diverse städ och stök, för att överhuvutaget ha någonstans att ställa ner en kaffekopp. Det har sin charm att bo i en etta på söder, men, när den dessutom ska innehålla kontor, cykelverkstad och plats för 36 sjalar som hänger i vägen när man kommer in genom dörren - då är charmen liksom lite mindre charmig. En annan åtgärd som är väldigt nödvändig på en söndag, är att ta hand om all post som kommit under veckan. Den sorteras sedan i följande högar:
Post som ska slängas.
Post som kanske ska slängas, men måste kollas lite på först.
Post som ska slängas när erbjudandet om 3 tidningar+ ful sjal+fult halsband tänkts över. Som förhoppningsvis förkastas. (se tidigare inlägg; Kan man få till ett avslut - och fundera över om jag är riktigt klok!)
Post som ska sparas, typ lönebesked, inkomstuppgifter till deklaration, brev från Pappa (!), oranga kuvertet.
Post som måste åtgärdas ganska omgående, typ räkningar. Skulle väl helst lägga det i första kategorin, men, plikten framför allt...
När det här är gjort tar jag tag i några dagars disk. Inte så ansträngande, nu när man mest blandar soppor och andra drycker som ska fungera som mat i magen. Och lördagen har jag tillbringat på Lärarhögskolan, så den dagen innebar inga stora arbetsinsatser på kvällen.
Sen kommer vi till dagens första gruppsammankomst, Itrim-gruppen. Trevlig att ses igen, men tanken slår mig - tänk att man måste gå kurs för att lära sig äta fast man är "halvvägs" genom livet?!
Efter lektionen tränar vi, och jag snabbtränar för att hinna till nästa grupp - bergspass spinning på Friskis. Svett.
Sedan en snabb kaffe med kär väninna innan hon ska på sin danskurs. Vi hinner med en kort resumé över veckan som varit, och säger Ajö för två veckor eftersom hon åker på semester. Sen måste morgondagens jobb, lektioner som ska planeras färdigt, och skrivandet få sin tid. Hinner nog inte ringa nära och kära ikväll heller.
Och vart tar livet vägen?
