Blasé
Under veckan kastas jag från föräldramöte som genomförs med hjälp av egen styrka och motivation att få dem att förstå att jag vill deras barns bästa - till den värld jag tidigare gett hela mitt hjärta och all energi. En värld som mer och mer känns ganska meningslös och blaskig. Ibland fantastiskt vacker och färgstark, lika ofta kylig och ointressant.
Ändå vet jag så väl vilka kunskaper, krafter, resurser som krävs för att genomföra till exempel den frisyrvisning jag sett ikväll. Jag har bara svårt att hitta något wow eller ooooahhh eller ens ett lite starkt: Häftigt! Jag tog en massa bilder, för elevernas skull - jag vet att det för dem är precis den reaktionen som kan komma. Om den inte blir det omvända; Usch vad fult! Grejen är ändå den att de åtminstone reagerar. Något som jag på ett sätt saknar att jag inte gör själv. Det är väl helt enkelt så att den "värld" som jag är i färd att lämna, är för liten. Trots att alla människor har en relation till den på ett eller annat sätt, så är den verkligt kreativa och konstnärliga delen av den så stängd eller bara omöjlig för den vanliga "dödliga" konsumenten.
Det känns inte som om jag kommer sakna den nämnvärt.
Ändå vet jag så väl vilka kunskaper, krafter, resurser som krävs för att genomföra till exempel den frisyrvisning jag sett ikväll. Jag har bara svårt att hitta något wow eller ooooahhh eller ens ett lite starkt: Häftigt! Jag tog en massa bilder, för elevernas skull - jag vet att det för dem är precis den reaktionen som kan komma. Om den inte blir det omvända; Usch vad fult! Grejen är ändå den att de åtminstone reagerar. Något som jag på ett sätt saknar att jag inte gör själv. Det är väl helt enkelt så att den "värld" som jag är i färd att lämna, är för liten. Trots att alla människor har en relation till den på ett eller annat sätt, så är den verkligt kreativa och konstnärliga delen av den så stängd eller bara omöjlig för den vanliga "dödliga" konsumenten.
Det känns inte som om jag kommer sakna den nämnvärt.
