Cykelplaner
Jag hade riktigt galna planer med cyklingen i år, allt från "lilla" Vättern till Scandinavia-loppet, från Danmark via Sverige till Norge. Däremellan kanske en liten sväng från Haparanda till Ystad och varför inte Stockholm - Göteborg när man ändå håller på. Jag hade också en plan med äventyrerskan Anna om att köra Vänern tillsammans som en uppvärming inför Styrkepröven. Ja, ni hör ju hur galet det låter. Varken tiden, pengarna eller fysiken hade funnits för allt detta. I sanningens namn hade jag väl tänkt välja ut godbitarna.
För tillfället är jag bara anmäld till Vättern och tror att bara det kommer att bli en liten utmaning, även om formen sakta börjar likna fjolårets. Några korta lopp kan det också bli, i övrigt så kommer jag nog troligtvis mest utforska skogarna och dalarna i födelselänet i år.
Men. Så kom jag på det. En liten utmaning i min smak. För den goda saken och inte så utan mening just i år. Ride of Hope. Jag hade tänkte köra den, kanske inte alla sträckor men tillsammans med goda vänner och med följebil osv. Men man kanske skulle... jag har ju stor sadelväska från i fjol och ryggsäcken är ännu inte återbördad till väninnan i Oslo. Jag vill köra hela. Med packning, det lilla man behöver. Planera bostad efter vägen, be om hjälp om den behövs - men framförallt cykla, mycket, länge och envist. För den goda sakens skull, och för min egen. Kan det bli bättre?