TantAugusta

Återkomsten


Det var en välbehövlig vila under de tre juldagar som firades hos syster. Tre dagars lugn, ro, härlig samvaro med älskade syskonbarnen, syster och svåger och en pappa som tappert engagerat sig i julstöket. Särskilt imponerade var vi av den hemlagade leverpastejen, även om han påstod sig ha misslyckats.

Men sedan satte det som stod på agendan igång energin och frenesin igen - jag och syster som det samförstående och fantastiskt samspelade par vi utgör fixade både det ena och det andra. Själv var jag en trött trasa som åkte med bussen från Dorotea, som till och med glömt äta frukost - och lunch. Men byxorna var insydda, håret på pappsen klippt och maten i frysen.

Mellanlandningen hos tandläkaren, som satte i min nya porslinstand, var ett ovanligt och väldigt positivt besök. Han tog inte betalt, för "det är bättre att spara det så räknas försäkringsdatumet längre fram". Något som jag kommer tjäna på om jag ska göra mer i munnen. Sedan skjutsade han hem mig till dörren i sin bil, kylan var lite grym och jag var tacksam. Slå det du, Södermalmstandläkare som i slutet av november mötte mig i dörren med orden: Åh, jag är lite sen idag, tror du att du kan komma en annan dag? Jag ringer dig! Hon har inte ringt än och jag tror inte det kommer hända heller.

Ner kom jag, på nyårsaftonen, inflängandes i lägenheten med all packning som bland annat innehöll årets julklapp. Då skulle det tillverkas pannacotta till tio personer och nyårsfesten hos Godsägar´n och hans nya flickvän. Till det vit glögg-marinerade hjortron. Det misslyckades totalt! I likhet med min pappa och hans leverpastej så blandade jag det en och en halv gånger receptet totalt tokigt och det blev toksött och inte särskilt fast. Som ju en pannacotta egentligen ska vara. Jag försökte rädda anrättningen med syrliga hjortron istället, men...eh. 
Så skillnaden mellan pappa och mig var att hans var fullt ätbar och till och med delikat.

Efter ännu ett dygn på vift med upplevelser och nya miljöer är jag nu i mitt försök att återgå till det normala. Det vill säga hemmet i beboelig ordning, träning, vettig kalorifattig kost och upparbetning av energi till att börja en ny termin.

Och det mesta känns bra och möjligt.