Lördagsnöje
Det har blivit så att det blir ett i veckan, inlägg alltså. Lördagskvällarna tillbringas helst framför TVn, för de som tycker om musik så är valet inte särskilt konstigt. Om sen dagen tillbringats med vänner i kombination med träning så känns den optimal och väldigt rätt. Eftersom musikprogrammet går på TV4 så finns det tid över för annat i reklamen och då kan jag skriva.
Senaste veckan har jag lurat en hel hop av människor att tro att jag är kär, elle; rättare sagt, jag har skrivit på fejjan att jag är det - och det är sant. Att det sen bara är i själva livet och inte en fysisk person har jag utelämnat. Jag får dåligt samvete över att ha lurat några av dem, andra fnissar jag åt när jag tror mig se att de gärna velat fråga mer. Just nu är jag kär i livet, vetskapen om hur kort det kan vara och vad andra drabbats av ger mig en ljusare syn på mitt eget.
På middag igår diskuterade ett antal kvinnor sina förhållandens vedermödor och svårigheter. Inte en klagosång över männen, men över sin egen brist på lust och energi. Det var intressant att följa, ibland chockerande ärligt och vid flera tillfällen väldigt roligt.
Men mitt i diskussionen kände jag mig verkligen som ett riktigt ufo. Och längtade hem till mitt enkla tjäll och singelhushåll. Jag lever ett enkelt liv.
