TantAugusta

Hur är du på väg?

Publicerad 2011-11-03 22:37:10 i Allmänt,


Idag körde vi vägen upp till kapellet, en gammal grusväg som med jämna mellanrum sköts av vägföreningen i byn. Jag har åkt den vägen så många gånger, gått den nästan lika många gånger och cyklat, åkt sparkt och skidor och till och med åkt hästskjuts på den när jag var en liten tjej.

Jag fick åka på vagnen med kantorn i byn, Erik Anton, granne till min mormor och morfar. Han hade väl varit och handlat hos mina föräldrar på affären och jag tog chansen och frågade om jag fick åka med. Första gången jag åkte var jag nog inte så gammal, själv gissar jag mellan tre och fyra år. Det var spännande, det var den stora lyckan, det var ett äventyr. När jag kom fram till morfars möttes jag av varma kramar, näverspån (efter morfars hantverk) och saft och bullar. Vägen dit betydde lycka, då.

Sen blev jag äldre och grusvägen kom att betyda andra saker. Måsten. Ångest. Ånger. Dåligt samvete. Motvillighet. Så många turer på den som jag inte hade velat göra. Man växer upp och man känner, man förstår och man gömmer.

Men jag försökte fånga lite av lyckan idag, trots att anledningen var att besöka gravar. Försökte komma tillbaka till det som en väg kan betyda och som jag ofta känner när jag trampar fram på välbekanta men också nya spännande, vägar. Vägen är målet, men ibland är det själva målet som är lyckan - eller det motsatta. Det är svårt att vända precis innan man kommit fram.

Kommentarer

Postat av: Mikael

Publicerad 2011-11-17 08:32:32

<3 Känner igen det där

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

TantAugusta

Tränar för välmående och för att behålla mina skitsnygga ben. Äter nyttigt men för mycket choklad. Gillar det här med ord, ibland svänger det! Cyklar.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela