TantAugusta

Jag funderade idag och har gjort så en del under veckan över valet av fritidsaktiviteter och val av vad jag lägger min energi på. Under sju dagar har fem av dem innehållit den typ av fysisk aktivitet som gör att man lever längre. Faktiskt så mycket som 11,5 timme mer för varje timme med högintensiv träning, menar man i nån ny undersökning som jag inte vet hur vetenskaplig den är. Det betyder att jag har samlat på mig 69 timmar extra i livet, strax under tre dygn alltså. En långhelg. Så vad ska man spendera den på då? Facebooka lite till? Städa ur garderoberna? Eller engagera mig i en organisation för en bättre värld. Och varför ska jag göra det? Jag har ingen att lämna en bättre värld till och skulle dessutom inte varken ha råd eller hinna göra några större avtryck. Min enda chans till avkomma valde att göra en för tidig utresa, mina stora kärlekar valde andra och kvar är bara jag, med min kropp och mitt sinne. Så mycket jag lämnat, så lite jag har kvar. Minnen börjar blekna och leva för dagen blir mottot. 

Hur fungerar en kropp och ett sinne utan påfyllnad av kärlek och omvårdnad? Fantastiskt bra, om ni frågar mig. Det gäller bara att förtränga, att aldrig älta, att glömma det ljuva, det fina, det alldeles underbara. Vi är så många experter på det. Man hittar annat som förgyller. Man nöjer sig med det lilla och tar sig ett glas 89kronorsrött till helgen. Tänker positivt och kokar broccolin lagom länge. Går på massage en gång i kvartalet.

 

Men det händer att jag dyker. Tycker att det är fattigt. Som väl är går det fort över när en ny chokladkaka inhandlats skyndsamt. Men den måste vara lite dyr.